Och fyyyyyyy vad ledsen han blev. Först såg han förvånad ut. Typ "vad göööööör ni med mig?!?!?!" Och sen var han otröstlig. Ingenting hjälpte.
Vi hade promenerat till BVC och skulle ju därför även gå tillbaka. Ett smart drag visade det sig då Anton somnade snabbt när vi väl kommit ut.
Han blev ledsen igen på eftermiddagen. Fick en Alvedon mot värken och efter att Johne kommit hem från jobbet gick det relativt smärtfritt.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar