Igår fick jag berätta för mina närmaste om vår nyhet.
Pappa jobbar lite extra just nu som lärare på sin gamla arbetsplats på akademiska sjukhuset i Uppsala. Därför valde jag att vänta med att ringa mamma och pappa tills han kom hem.
Hade bestämt mig för att jag ville berätta för pappa först. Han får ju alltid veta allt sist, så den här gången var det faktiskt hans tur.
Självklart var det mamma som svarade, så det fick bli lite snack om ditten och datten först :) sen sa jag att jag ville prata lite med pappa också.
Lurade honom att jag ville prata julklappar och bad honom gå undan lite. Sen började jag storgråta och fick upprepa "du ska bli morfar" några gånger innan han hörde vad jag sa.
När det gått fram så skrek han till av glädje och började gråta han också. Min fina pappa.
Sen var det mammas tur, hon hade nog förstått, då hon redan hört pappas glädjetjut, och blev självklart superglad hon också.
Lova var hos mamma och pappa så jag sjöng Putte på trumman för henne i telefonen. Älskade unge.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Hihi!! Wihoooo!!!!
SvaraRadera