Hade grymt ont på ena sidan av livmodern idag. Och efter besöket på vårdcentralen i torsdags och efter vad läkaren sa då angående eventuell böld som komplikation efter snittet så ringde jag till förlossningen och fick tid en timme senare för koll.
Men det verkar inte vara någon fara. Den troliga anledningen är att stygnen i bukmuskeln är det som gör ont. Och de kommer ju lösa upp sig av sig själva. Så det är bara att stå ut. Och så länge det inte är tecken på att nåt är fel så står jag ut.
Dock sa läkaren något om att mitt snitt ligger ovanligt högt och att det eventuellt kan betyda att det blir planerat snitt nästa gång.
Å ena sidan känns det skittrist att inte få en till chans att föda vaginalt. Men samtidigt så har jag efter alla samtal med läkare, barnmorskor och sköterskor förstått att min förlossning var rätt jobbig. Och det jag såg fram emot var ju just att ta mig an den utmaningen. Och det gjorde jag bra. Så jag är ändå nöjd. Även om det slutade som det gjorde. Och betyder det att nästa bebis måste komma den vägen också. Ja, då får det vara så.
Mina värden hade iaf blivit bättre. Så det känns skönt.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar